Året var 1967

År 1967 ändras införselbestämmelserna för skattefria varor. Den så kallade 24-timmarsregeln införs och innebär att passagerare som ska föra in obeskattade varor måste ha varit borta från Sverige under minst 24 timmar. Stena Line är bra förberedda på den här situationen och utvecklar verksamheten utifrån de nya förutsättningarna.

Fjolårets sommartrafik med passagerarfartyg på linjerna Trelleborg-Köpenhamn, Lysekil-Skagen och Luleå-Kemi avvecklas. Den här trafiken har inte längre någon bärkraft på grund av de ändrade införselreglerna. Det innebär att AFRODITE blir övertalig och får en charter i trafiken över södra Öresund. Där stöter hon också på kollegan STENA BALTICA som under vintern och våren är uthyrd till samma område. På chartermarknaden det här året finns för övrigt även STENA NORDICA som går för British Rail mellan Stranraer och Larne på Irländska Sjön. Stena visar sig vara mycket skickliga då det gäller att på ett för tiden okonventionellt sätt sysselsätta sina fartyg.

Passagerarfartyget POSEIDON fortsätter däremot på linjen Stockholm-Mariehamn. Den bedöms möjlig att utveckla även med hänsyn till de nya tullbestämmelserna. Passagerarunderlaget är stort och populära fartyget har god beläggning. De nya tullreglerna ger ett uppsving för de åländska hotellägarna. Mariehamn by night präglas allt mer av svenska nöjesturister som åker båt dit, övernattar och sedan åker hem och då kan köpa ut sin tullfria ranson.

En ”kassako”

Linjen Göteborg-Fredrikshamn med den lilla men oerhört effektiva STENA DANICA är det här året Stena Lines vinstmaskin. Bildäcket är ofta fyllt med lastbilar. När de försvinner under sommarens industrisemester fylls färjans bildäck istället med turisternas personbilar. Göteborgarna fortsätter att göra dag- och kvällskryssningar till Fredrikshamn. Matstandarden och servicen ombord blir bara bättre.

Även i Danmark gynnas hotellnäringen av den nya 24-timmarsregeln för införsel av skattefria varor. Trevliga Skagen blir ett synnerligen populärt resmål för Stena Lines passagerare även om de nu tar sjövägen via Fredrikshamn. Även storstaden Aalborg lockar många svenskar.

I trafiken på Jylland skapas stora ekonomiska vinster. Den relativt korta överfarten medger fyra turer per dygn. Trafikunderlaget i Göteborgsregionen är tillräckligt stort och visar sig räcka för både Stena Line och Sessanlinjen. Beläggningen på färjorna är hög. Även om Lion Ferry i Varberg tävlar med Göteborgsrederierna om Jyllandsresenärerna så kommer de inte i närheten av Stena Lines siffror.

Trots att STENA DANICA bara är två år gammal börjar det bli uppenbart att hon behöver ersättas av en betydligt större färja. På ritbordet pågår planeringen för fullt.

En prestigelinje

Stena hade sedan 1963 bedrivit färjetrafik på linjen Nakskov-Kiel genom det danska dotterbolaget KL-Linjen. Planeringen för en linje Göteborg-Kiel hade pågått sedan 1964. Trafiken skulle ha startat 1966 men problem under byggtiden hade försenat starten.

Nu 1967 är det äntligen dags för rederiets nya flaggskepp STENA GERMANICA att sättas in i trafiken. Sträckan mellan Göteborg och Kiel är hela 244 sjömil lång och den nya färjan har extraordinära fartresurser upp till 23,5 knop för att kunna klara en enkelresa på  drygt 11 timmar. STENA GERMANICA är också Stena Lines särklassigt största färja. Med den nya linjen till Kiel engageras Stena Line, som rederiet nu börjar kalla sig, också i en verksamhet med mycket hög prestige. Den långa Kiellinjen representerar något helt annat än den gamla nöjestrafiken till Skagen. Ändå är idén bakom linjen ändå densamma. Göteborgarna ska få ett nytt resmål för sina nöjeskryssningar. Stena Line räknade inte bara Kiel som ett attraktivt mål utan även närliggande städer som Hamburg, Bremen och Hannover.

Passagerarna prioriteras fortfarande framför godset i Stena Lines affärstänkande. Det märks också genom att sidorna på den nya färjans bildäck upptas av hytter.

Västtyskland har under andra halvan av 1960-talet en fantastisk ekonomisk utveckling. Landet har definitivt lämnat efterkrigsperioden och såg trots de politiska spänningarna i Europa framtiden an med stor optimism. År 1967 seglade färjor från Sverige till Travemünde/Lübeck från Trelleborg, Malmö, helsingborg och Nynäshamn. Trots att konkurrensen var hård innebar den långa linjen Göteborg-Kiel en tidsmässigt effektiv väg för passagerare från Göteborgsregionen och norröver.

STENA GERMANICA levereras den 15 april 1967. Dopet av det då helt färdiga fartyget förrättas en knapp vecka senare vid Stenpiren av Helga Renger som är maka till Kiels ledande politiker. Efteråt bjuds göteborgarna in att besöka fartyget. Det visar sig vara ett smart reklamgrepp. STENA GERMANICA har en mycket smakfull och elegant inredning som lockar till resor i vad som känns som absolut första klass.

Ny terminal

Skandiahamnen i Göteborg är vid den här tiden nästan färdigbyggd. I områdets nordvästra del öppnar Stena Line en ny terminal för Tysklandstrafiken. Den vackra terminalbyggnaden ligger på ett berg och innehåller bland annat vänthall, tull- och passkontroll, kafeteria samt administrativa utrymmen.

Stenpiren har i sin nuvarande utformning inte plats för både Tysklands- och Danmarksfärjorna. STENA GERMANICAs mycket knappt tilltagna tidtabell gör det också lämpligt att hoppa över den långsamma färden upp för Göta Älv.

Den första färjan att använda Tysklandsterminalen är faktiskt STENA DANICA som går dit för att lasta lastbilar istället för att som tidigare på vägen till Fredrikshamn gå in i Sannegårdshamnen.

Framgångsrik början

Det visar sig inte möjligt att varje dag segla med 23 knops fart för att klara en väldigt knappt tilltagen tidtabell. Vid trafikstarten gör STENA GERMANICA kvällsturer kl 19:00 varje dag i respektive riktning samt ytterligare en dagstur på lördagar. Då får även kvällsturen senareläggas något. Överfartstiden sätts till 12-13 timmar. Tidtabellen gör det varje tur möjligt för passagerarna att föra in sin skattefria ranson. Efter första sommaren och under kommande år ökas antalet turer, dock aldrig till den urprungligt planerade nivån med två enkelturer per dygn.

För att använda den stora Tysklandsfärjan mer effektivt får den under hösten 1967 också göra dagturer på linjen Göteborg-Fredrikshamn. Det innebar en viktig avlastning för STENA DANICA.

Stena Line hade budgeterat för 100.000 passagerare under det första året på Kiellinjen. Utfallet blev emellertid hela 120.000. Trots detta är linjens lönsamhet otillräcklig vilket är orsaken till att trafiken intensifierades under hösten. STENA GERMANICA är ett dyrt fartyg att hålla i drift.

Ytterligare en storfärja

STENA GERMANICAs systerfartyg STENA BRITANNICA levereras i december 1967. Hon är i stort sett identisk med sin syster. Inför leveransen har det funnits vilda spekulationer om var färjan ska sättas in. Uppenbart bedömer Stena Line att det inte ännu är ekonomiskt möjligt med två färjor på Kiellinjen. Rederiets konkurrenter i både Sverige och England bävar inför vilka planer de kan ha. Ska STENA BRITANNICA kanske gå på linjen Esbjerg-Harwich eller på Tilbury-Calais? Vem vet? Namnet tycks ju antyda trafik på en brittisk hamn.

Upplösningen blir som så ofta med Stena Line oväntad. STENA BRITANNICA sätts in på linjen Göteborg-Fredrikshamn medan STENA DANICA chartras ut till Townsend Brothers Ferries. I det här läget får Stena Line ett tonnage på Fredrikshamnslinjen som till både storlek och standard slår alla konkurrenter. Många ser fram emot vad det kommande året ska medföra för utveckling.

Avveckling av gamla linjer

Under sommaren 1967 används den inhyrda danska färjan LOHALS på linjen Nakskov-Kiel.  Ökad konkurrens har emellertid gjort den här trafiken mindre intressant och efter sommaren läggs linjen ned för gott.

När det nya färjeläget i Naksov hade byggts 1965 hade avtalats mellan Stena och Nakskov hamn om seglation i tio år. Den inställda trafiken visar att färjemarknaden är synnerligen rörlig och svår att förutse. Det tar tid för Stena att nå en överenskommelse med kommunen om avvecklingen.

Sommaren 1967 blir också den sista säsongen för Stena Line på linjen Tilbury-Calais. Det här året angörs även Southend för att plocka upp utflyktsresenärer. Årets färja på linjen är den lilla STENA BALTICA som är för liten och har för dåliga fartresurser för att vara lämplig på den här krävande linjen.

De brittiska konkurrenterna ser med oblida ögon på det svenska inhoppet i trafiken över Engelska Kanalen. Det underlättar för Stena Line att göra en affär där det brittiska rederiet Townsend Brothers Ferries helt enkelt köper linjen. Samtidigt kommer Stena Line överens med britterna om att de ska chartra STENA DANICA under den kommande vintern och våren. På så sätt får man möjlighet att istället sätta in den nya och större STENA BRITANNICA på Fredrikshamnslinjen. Under 1967 ser vi verkligen hur Stena flexibelt och okonventionellt använder sina färjor. Stena Line för in ett nyttigt nytänkande i branschen.

//Anders Bergenek och Rickard Sahlsten