Stena Line i våra hjärtan

Ombord | 16 Kommentarer

Vi har märkt att det finns ett stort intresse från er sida för våra färjor och vår historia. Därför har vi bjudit in författarna till boken ”Stena Line – Historien om ett färjerederi”,  Anders Bergenek och Rickard Sahlsten, att skriva här på bloggen. Detta inlägg ger lite bakgrund till vår historia och är det första i en serie av inlägg om både företaget och färjorna. Trevlig läsning!

Stena Line är ett namn som berör. Likt H&M och IKEA är det ett företag som har vuxit fram efter andra världskriget ur den svenska myllan för att bli världsledande inom sitt område. Årligen reser 11 miljoner passagerare på Stena Lines färjor. De har sällskap av 2,2 miljoner personbilar och 2 miljoner lastbilar. Om alla fordon som reser med Stena Line ställs på rad skulle kön sträcka sig från Göteborg till Australien och tillbaka!

Många tror att Sten A. Olsson, som startade företaget, var en vanlig göteborgare som startade med två tomma händer. Inget är mer fel. När färjeverksamheten startade 1962 var Sten A. Olsson sedan 20 år verksam i skrotbranschen och drev det framgångsrika företaget Stena Metall. Detta kunde i sig ha räckt för att han skulle ha räknats till de stora entreprenörerna i Göteborg. Sten A. Olsson var inte heller helt ny inom sjöfarten. Under cirka 15 år hade han nämligen också drivit en liten rederirörelse med en handfull mindre fraktfartyg.

Embryot till Stena Line kallades Skagenlinjen eftersom den första trafiken var en passagerarlinje Göteborg – Skagen. När rederiets första riktiga bilfärjor sattes i trafik 1965 marknadsfördes trafiken under namnet Stenalinjen. Några år senare hade namnet internationaliserats till Stena Line.

Stenpiren1969 och rabattkuponger från 1967-68

Stenpiren1969 och rabattkuponger från 1967-68

Affärsidén var inledningsvis väldigt enkel. Skagenlinjen seglade med fullastade fartyg och man försökte maximera försäljningen ombord. Sten A. Olsson var en av de första att förstå att biljettintäkterna inte var den stora inkomsten. Passagerarna var beredda att lägga betydligt mer pengar på konsumtion ombord än vad de var beredda att betala för biljetterna. Det innebar att det var smart att dela ut fribiljetter. Den tidens göteborgare kunde inte motstå frestelsens att göra en gratis sjötur. Väl ombord åt de oxfilé med bearnaisesås, drack öl och snaps och handlade därefter ut sin skattefria ranson av alkohol och tobak. I början såldes även livsmedel ombord så då blev det många dyra kassar som bars iland.

På det här sättet strömmande pengarna in till Skagenlinjen, Stena Lines föregångare. Sten A. Olsson var urtypen för en entreprenör och satsade hela tiden vinsterna i nya och större fartyg som sysselsattes på allt fler linjer. Från skrotbranschen hade Sten A. Olsson lärt sig att det var höga volymer som skapade de riktigt stora vinsterna.

De konservativa redarkretsarna i Göteborg tog inte Sten A. Olsson och hans passagerarfartyg på allvar. Verksamheten riktade sig till den stora massan och det gav ingen status. Det handlade om inköpsresor som inte sågs som lika ”fina” som ”riktiga” turist- eller affärsresor. Fartygen växlades också i hög takt. Så här kunde väl inte seriös rederiverksamhet drivas?

Från 1965 ersattes passagerarfartygen av moderna bilfärjor. I Göteborg blev Stena Danica den första färjan. Istället för på Skagen seglade hon på den betydligt större och effektivare hamnen Frederikshavn. Hade de gamla redarna i Göteborg inte tagit Sten A. Olsson på allvar tidigare så ändrades detta nu. Stenalinjen slogs i det här läget direkt med Sessanlinjen om kundernas gunst. Folkets rederi utmanade plötsligt etablissemanget.

Då linjen Göteborg-Kiel öppnade 1967 ökade det Stena Lines anseende. Nordtyskland upplevdes som ett mer avlägset och spännande resmål. Den nya Tysklandsfärjan Stena Germanica var verkligen imponerande.

Stenaterminalen 1972

Stena Lineterminalen 1972

Frederikshavn 1977

Frederikshavn 1977

Striden med Sessan pågick till 1981 då Stena Line köpte Sessanlinjen och i praktiken fick monopol på trafiken på Kattegatt mellan Sverige och Jylland. Det intressanta var att nu ändrade ledningen för Stena Line affärsidén till att man skulle vara ett reseföretag som erbjöd både service och kvalitet. 1960-talets fräcka uppstickare började mogna. Några år senare efterträdde Dan Sten Olsson sin far som koncernchef. Han hade då under nästan 20 år arbetat i koncernen som han kände som sina egna fickor.

Stena Sessan Line

Stena Sessan Line

Nu stod Stena Line berett att gå från att vara ett ganska lokalt Göteborgsföretag till att bli ett internationellt storföretag. Den skandinaviska marknaden bedömdes som mättad. Istället köpte man 1989-1990 kanadensiska British Columbia Steamship Company, holländska Stoomvaart  Maatschappij Zeeland och brittiska Sealink British Ferries. I och med detta var det ingen underdrift att säga att Stena Line var världens ledande färjerederi.

Den internationella satsningen blev inledningsvis ganska svår. De inköpta företagen var inte speciellt effektiva och det tog flera år innan Stena Line hade lyckats sätta sin egen höga standard på de nya verksamheterna. Man tvingades då också sälja eller rationalisera bort delar av linjenätet. Det som behölls blev två holländska linjer till England samt trafiken mellan England/Skottland och Irland/Nordirland. 1995 startade Stena Line också trafik mellan Karlskrona och Gdynia och fick på så sätt ett fotfäste i den växande marknaden i Östeuropa.

En av 1990-talets stora frågor inom färjebranschen var avvecklingen av den skattefria försäljningen på färjorna. Stena Line lobbade för att skjuta beslutet på framtiden eftersom de skattefria intäkterna var så viktiga för företaget. Samtidigt förberedde man sig genom att satsa på tonnage med relativt sett större fraktkapacitet och mindre passagerarkapacitet. Det var främst på lastbilarna som Stena Line räknade med att kunna fortsätta att tjäna pengar. Samtidigt satsade rederiet med stor kraft på högfartsfärjor med en passagerar- och fraktkapacitet som aldrig hade skådats tidigare. Rederiet var kanske det bäst förberedda då den skattefria försäljningen upphörde 1999.

Trots detta blev det ekonomiska tappet stort. Passagerarna älskade visserligen högfartsfärjorna men det gick inte att ta ut biljettpriser som gjorde dem lönsamma. På många sätt fick Stena Line under 2000-talets första år börja bygga nya affärsmodeller. Omställningen var smärtsam men blev framgångsrik.

Dagens typiska passagerare på en Stenafärja är en lastbilschaufför. För 25 år sedan hade det varit en kryssningspassagerare. För 50 år sedan hade det varit en inköpsresenär. Stena Line är idag mycket mer ett fraktföretag än vad det var från början. Samtidigt finns plats för passagerarna som erbjuds en bra reseupplevelse inte minst påverkad av god mat och dryck. ”Bordershop” har numera flyttat ombord på färjorna som erbjuder fantastiska möjligheter till shopping.

Nutid

Nutid

Stena Lines stora utmaning inför framtiden är att göra om färjefarten till en grön, miljövänlig verksamhet. Precis som så många gånger tidigare går rederiet här sin egen väg. Man börjar Stena Germanica använda metanol som ersättare till de fossila bränslena. Metanol har under ett par decennier framhållits som den naturliga ersättaren till olja och bensin. Ingen har dock riktigt drivit frågan. Kanske är Stena Lines satsning en början på något stort?

Stenakoncernen bedriver idag en omfattande rederiverksamhet med tankers, offshore, bulk och ro/ro. Stena Line är i praktiken bara en liten del av en större maritim verksamhet. De traditionella Göteborgsrederierna, som en gång tittade snett på den fräcka uppstickaren, är idag alla borta. Stenas huvudkontor finns fortfarande i Göteborg. Företaget är ett av de bästa exemplen på svensk entreprenörsanda efter andra världskriget. Ägarskapet ligger fortfarande hos familjen Olsson. Varumärket är känt över världen precis som IKEA och H & M. Det är en verklig göteborgsk ”framgångssaga”.
/Anders Bergenek och Rickard Sahlsten.

Jag vill passa på att tacka Anders och Rickard för detta trevliga inlägg. Deras bok, Stena Line- Historien om ett rederi kan du köpa härRickard är dessutom ordförande Klubb Maritim Göteborg. Det medlemmarna i Klubb Maritim inte vet om sjöfart är inte värt att veta och de vårdar ett otroligt häftigt arkiv i Klippan. Håll utkik här på bloggen och våra andra sociala kanaler för nästa inlägg från Anders och Rickard.

Vad vill ni veta mer om när det gäller vår historia och våra fartyg? /ylva.

 


  • hans says:

    vad hände med de”gamla” olympica och scandivavia som , förresten döptes om till st killanan

    • Hej Hans! Kul att du undrar. Inom kort kommer ett inlägg om Olympica. 🙂 Sedan jobbar vi oss sakta framåt i kronologisk ordning. Håll ut till dess och ha det gott! /ylva.

  • Ewy Wedin says:

    Går färjan från stenpiren till fredrikshamn

    • victor says:

      Hej Ewy! Ursäkta ett sent svar till dig. Färjan till Fredrikshamn går från Danmarksterminalen som ligger en bit väster från Stenpiren, precis vid Masthuggstorgets spårvagnshållplats. /Victor

    • Hej Ewy! Ursäkta sent svar. Nej, de går från Danmarksterminalen. Närmaste spårvagnshållplats är Matshuggstorget och den exakta adressen är Emigrantvägen 20. Hälsningar, /ylva.

  • Towe says:

    Hej! Hur fungerar det att ha hund med?

  • Yousef says:

    Dear YLVA VITOROVIC
    I have some question about your cargo ship trip, from Karlskrona to Gdynia of Poland and from Gdynia to Karlskrona of sweden by truck :
    1.How many km is the sea route between Gdynia and Karlskrona by cargo ship?
    2.the trucks are 18m length and the loaded tracks with 24 tonnes loading is 40 tonnes, for how many trucks the cargo ship can carry?
    3.How many hours does it take from Gdynia to Karlskrona?

    • Hi again Yousef!
      Here are the answers that i got from my freight coleagues:
      Question 1.
      Sea route beetwen Karlskrona Gdynia has about 322km.

      Question 2.
      The ships we use on Gdynia -Karlskrona route are not a typical cargo ships. They are classified as Ro-Pax, so they mix functions of a cargo Ro-Ro ship and a passenger ship.
      Gdynia – Karlskrona vessels carry various vehicles: starting from passenger cars (c.a. 5m) and short vans(up to 6-7m long),to lorries (8-12m), trailers (13-14m), articulated lorries 15-17m, and so called road-trains (18-19). It also happens regularly we have out-of gauge vehicles with extra long (up to 30m) or extra wide cargo on board. What we can carry on the route depends on technical specification of our ships. And the number of cargo vehicles we have onboard at one certain departures varies, although , we can assume, that having a capacity of 1900 lane meatres, we can carry c.a. 100 articulated units (so called Artics) which are 17m long + some shorter lorries and passenger cars.

      Question 3.
      3. It takes c.a. 10,5 hour to get from Gdynia to Karlskrona.

      I hope this answers your questions.
      Have a great Monday! /ylva.

    • Hi Yusef!
      I will double check this with my freight colleagues and get back to you. Have a great day! /Ylva,

  • Kristoffer Söderberg says:

    Till Ylva Vitorovic på Stena Line AB Skandinavia, Göteborg.

    Tack för ni har tid och läsa förslaget/Tilägg

    Ett förslag till förbättring: Det står på Stena Lines hemsida, att DET RÅDER FRIA RÖKRUM DET MENS I BRÖDTEXT, ATT MAN INTE FÅR RÖKA INOMHUS “Cigarett” etc INOM FARTYGET. ENDAST UTE PÅ Båtdäck är tillåten för rökning. Nu kommer, jag till förlaget: KAN MAN SKRIVA OCH TILLÄGA, ATT RÖKNING FÅR SKE PÅ BÅTDDÄCK, MEN DU, SOM KUND HOS Stena Line SKA VARA NÅGA MED,ATT FIMPA CIGARETTTEN I ciggaretask på båtdäck, “Tack för hjälpen och din förståelse”

    Sätt upp förslaget på alla Stena Lines fartyg i Världen.

    Med vänlig hälsning
    Kristoffer Söderberg
    mobil: 073-77 15 842

  • Daniel Sörensen says:

    Hej Ylva detta är kanon med denna blogg,man kan alldrig läsa för mycket om Stena Line speciellt inte för en sådan stena tok som mig,och att ni valde att göra Boken va superb tack så mycket för det. Jag har tre frågor.som jag skrev så är jag stena tok och det ligger mig varmt om hjärtat.
    Fråga 1 i boken så representeras några fartyg med en GA ritning min första fråga är finns det en möjlighet att kunna få GA ritning på Stena Danica/Jutlandica 82/83 dom är man uppväxt med som tur är ju Danica men tyvärr så är ju syrran bara med i minnena nu samlar på GA därför undrar jag
    Fråga 2 också GA Ritning om det går att få även på Stena Nordica 1986 ex Peter Vessel
    Fråga 3 det gavs ut en bok om stena någon gång på 90 talet tror den hette Stena Line 1962-1992 om den går att få tag på?
    Tack för en underbar blogg och alla nostalgi bilder det uppskattas mycket mera av den kategorin
    Med vänlig hälsning, Daniel med stort Stena hjärta

    • Hej igen Daniel!
      Jag har fått hjälp från Klubb Maritim (http://klubbmaritimgbg.se/) både med bok och GA-ritningar. Maila din adress till facebook.sverige@stenaline.com och hänvisa till vår konversation här på bloggen eller kom till terminalen och hämta den efter fredag.
      Såhär svarade Rickard Sahlsten på klubb maritim ang GA-ritningarna:
      Beträffande GA på Stena Danica från 1983 och Stena Nordica ex.. Peter Wessel från 1973 så får jag tala med Morgan Rittedal, f.d. inspektör på tekniska, som också hjälper oss med Stena-arkivet. Däcksplaner med salongsutrymmen etc. kan Daniel få i PDF men det kanske inte räcker?
      Vad tror du, räcker detta?
      Hälsningar, /ylva.

    • Hej igen Daniel!
      Jag har en bok som heter Stena 1939-1989. Kan det vara den? /ylva.

    • Hej Daniel! Vad roligt att höra. 🙂 Ursäkta sent svar.
      Här kommer svaren:
      1. Jag får kolla upp detta och återkomma.
      2. Kollar detta med.
      3. Det stämmer. Jag kollar upp hur jag kan få tag på den.
      Jag återkommer. /ylva.