Göteborgs hamn 1962

Året var 1962

Ombord | Inga kommentarer

Tack vare ert intresse för vår historia kommer nedan det andra inlägget av författarna till boken ”Stena Line – Historien om ett färjerederi”, Anders Bergenek och Rickard Sahlsten. Året var 1962. Det var Kubakris, Sverige vann VM i ishockey och embryot till dagens Stena Line började ta form.  

Det här är året då kalla kriget ter sig som kallast och Kubakrisen håller på att föra USA och Sovjetunionen in i ett tredje världskrig. Som tur är bryts den militära upptrappningen och förhållandet mellan supermakterna börjar förbättras. I Los Angeles tar Marilyn Monroe sitt liv och det känns som om det ”oskyldiga 1950-talet” går i graven. Sverige vinner VM i ishockey i Colorado Springs och hela folket lyssnar på Lennart Hylands klassiska radioreferat om den avgörande pucken som ”glider in i mååål”. Hasse Alfredssons och Tage Danielssons skämtfigur ”Valfrid Lindeman” ser dagens ljus i revyn ”Gröna Hund”.

I Göteborg finns en redan etablerad och framgångsrik affärsman, Sten A. Olsson. Han är sedan 1939 verksam i handelsbolaget Sten A. Olsson Metallprodukter. Firman har utvecklats snabbt i ett läge där behovet på världsmarknaden av metallråvaror har varit mycket stort. Sedan några år tillbaka är Stena Metall direktleverantör till de svenska stålverken.

Vad säkert färre känner till är att Sten A. Olsson också äger och driver sju mindre lastfartyg. Det finns således ett sjöfartskunnande i koncernen även om Sten A. Olsson vid den här tiden inte kallar sig för skeppsredare. Det är handeln med metaller som dominerar hans verksamhet. Stena AB är från 1962 namnet på det gamla handelsbolaget. Huvudkontoret ligger vid Kaserntorget 6 i Göteborg, medan en stor del av verksamheten fortfarande ligger kvar i Gullbergs Vass.

Skagen – Göteborg Linien AS

Embryot till dagens Stena Line formas under sensommaren och hösten 1962 av en dansk affärsman vid namn Poul Ludvigsen. Han sitter i Frederikshavn på Jylland, där
han studerar förutsättningarna för Sessanlinjens trafik på Göteborg.  Ludvigsen intresserar sig för de svenska husmödrarnas inköpsvanor i de danska butikerna och har kommit till slutsatsen att det skulle
gå lika bra att etablera butiker med dessa varor på bildäcket på en bilfärja. Han ser möjligheter till stora förtjänster i prisskillnaderna mellan Sverige och Danmark och de generösa införselregler som gäller vid den här tiden. Hans idé är att inrätta några enkla försäljningsstånd på bildäcket på en färja i trafik Danmark – Sverige, där danska produkter i stor mängd skulle säljas till lågpris under resan.

Ludvigsen etablerar ett litet kontor på Hotel Hoffman i Frederikshavn, varifrån han arbetar med att locka kapital till sitt projekt. En mängd olika personer uppvaktas och ”vinterbanedirektören” Ernst Nielsen tänder på idén. Tillsammans bildar Ludvigsen och Nielsen ett aktiebolag. Vid denna tid ligger en del färjor och passagerarfartyg upplagda under vinterhalvåret och AS DS paa Bornholm af 1866 (66-bolaget) i Rönne har ett lämpligt fartyg att hyra ut i form av ØSTERSØEN, byggd 1954.

Den 1 augusti 1962 går Ludvigsen och Nielsen till pressen och berättar om den nya passagerarlinjen, som ska starta den 28 september under firma Skagen – Göteborg Linien AS. I Danmark ska Skagen anlöpas. I Sverige är Göteborg med sin stora befolkning den naturliga destinationen. Överresan beräknas till 3,5 timmar. Avgångar från Göteborg kommer att gå morgon och kväll. Färskvaror kommer till skillnad från taxfree inte att säljas ombord utan beställningar tas upp på utresan med leverans ombord till hemresan. På kvällsturerna utlovas uppträdande av kända artister och dans i restaurangen, som sköts av direktör Egon Pedersen, Hoffmans Hotel i Frederikshavn.

I slutet av augusti framkommer att Egon Pedersen har dragit sig ur som restauratör och att det är problem med såväl bolagsbildningen som charteravtalet för ØSTERSØEN.
I början av september drar sig även Ernst Nielsen ur projektet på grund av ”tidsbrist”. Poul Ludvigsen ger sig emellertid inte. Efter många förhandlingar
kommer ØSTERSØEN till hamnen i Skagen torsdagen den 27 september och hantverkare och andra kan släppas ombord. Den förliga delen av bildäcket ska ändras till restaurang med dansgolv och artistscen medan spelautomater och roulette ska inrättas akteröver.

Uppgång och fall

Fredagen den 28 september kl. 18.00 går första resan till Göteborg. Det hålls en stor middag ombord för 70 särskilt inbjudna gäster. Ludvigsen håller ett engagerat tal om linjen och dess framtid. Han berättar att han har säkrat en charter för fartyget fram till den 15 april.

Den festliga stämningen kommer snabbt av sig. På lördagen kommer ØSTERSØEN iväg först kl. 09.40, nästan två timmar försenad. Överresan tar 4 timmar och i Skagen uppkommer problem med uteblivna matleveranser och obetalda hamnavgifter. Först efter en försening på 3,5 timmar kan man färjan gå tillbaka. Kvällsturen blir också senarelagd och irriterade passagerare är tillbaka i Göteborg kl. 05.00 på söndag morgon.

Ytterligare någon dag senare meddelar de anställda ombord att man har en lönefordran på rederiet
och att man inte avser att arbeta vidare om inte skulden omedelbart betalas. Det framkommer också att 66-bolaget inte har fått den charterhyra, som enligt avtalet ska betalas veckovis i förskott. Morgonturen ställs in och då 300 passagerare kräver pengarna tillbaka visar det sig att kassan är tom.

På tisdag eftermiddag, den 2 oktober kallas till presskonferens på ØSTERSØEN kl. 15.30. Där meddelas att en rekonstruktion av bolaget har misslyckats. Färjan lämnar Göteborg vid 16-tiden med kurs mot Skagen. Dit anländer man vid 20-tiden. Efter en halvtimme släpps fem advokater ombord för att granska vilka inventarier och varor som finns kvar och som kan tillhöra deras huvudmän. Två dagar senare avseglar ØSTERSØEN till Rönne. Det blir ett långt rättsligt efterspel för Skagen – Göteborg Linien AS där alla inblandade skyller på varandra. Men Poul Ludvigsen låter sig inte avskräckas. Han tänker komma igen.

Stena-flottan i Gullbergsvass 1962, foto Örjan Hellertz samt pressklipp med Ludvigsen på Östersöen

Stena-flottan i Gullbergsvass 1962, foto Örjan Hellertz samt pressklipp med Ludvigsen på Östersöen

Sten A. Olsson träder in på scenen

Idén att sälja taxfree på fartyg till Danmark har diskuterats på Stena AB. Bland annat har man sett den omfattande försäljningen i trafiken mellan Sverige och Åland. Sten A. Olsson är medveten om att vinstmarginalerna är jättelika.

Poul Ludvigsen söker via befraktningsagenten Valdemar Christensen i Köpenhamn att få till stånd ett möte med Sten A. Olsson i förhoppning om att denne ska gå in med kapital till en rekonstruktion av det havererade bolaget. Ett möte mellan Ludvigsen och Olsson äger rum på Brønnum Café vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Ludvigsen berättar utförligt om sina planer. Sten A. Olsson förefaller inte särskilt intresserad under sammanträdet men uppdrar åt Valdemar Christensen att undersöka vissa förhållanden.

Sten A. Olsson bestämmer sig sedan ganska snabbt för att återupprätta linjen till Skagen. En överenskommelse sluts med 66- bolaget om en charter av ØSTERSØEN.
När förhandlingarna är klara meddelas pressen om det nya, Stena-ägda bolaget Skagenlinjen med Sven Lindholm
som direktör och Poul Ludvigsen som konsult, det senare ett uppdrag som blir kortvarigt.

De första annonserna

De första annonserna

Trafiken återupptas

Vid 8-tiden på morgonen torsdagen den 20 december kommer ØSTERSØEN åter till Göteborg och lägger till
vid Stenpirens södra sida för utrustning. Bakom kulisserna råder en febril aktivitet med reklamkampanjer och annonsering i pressen om ”jultrafiken”. Snickare arbetar intensivt på ØSTERSØENs bildäck med att bygga försäljningskiosker samt diskar för tullens kontroll. Bortsett från ett litet förråd på kajen finns det inte några lokaler att tillgå i land. Allt måste rymmas ombord.

Fredagen den 21 december, kl. 08.30, går en första ”inofficiell” tur till Skagen. Skagenlinjen har startat. Efter två timmars uppehåll går ØSTERSØEN åter mot Göteborg och förtöjer vid Stenpiren kl. 18.45. Överresan är gropig och kylslagen med 12-15 sekundmeters vind och endast ett
begränsat antal passagerare är med på resan jämfört med bokade 350.
Rederiets representanter får under turen surra fast ett piano som kommit
på drift i matsalen. Den för inseglingen i Skagens hamn ogynnsamma sydostliga vinden bekräftar att ØSTERSØEN verkligen av maximal storlek för hamninloppet.

Helgen den 22 och 23 december går ØSTERSØEN en dags- och en kvällstur per dag. För restaurationen ombord svarar källarmästare Yngve Hansson, som vid den här tiden driver både Gottskärs havsbad och Källaren Drufvan i Stockholm. Den danska besättningen vill dock fira jul i hemlandet och ØSTERSØEN går därför över till Skagen på julaftonen och återvänder till Göteborg först på annandag jul.

Därefter startas trafiken igen. Redan i mitten av januari går Skagenlinjen ut i pressen och meddelar att verksamheten visat sig så framgångsrik att man skaffat två nya fartyg som under våren ska sättas i liknande trafik. Eventuellt ska också nya linjer öppnas under 1963.

Trafiken fortsätter framgångsrikt till och med den 10 februari 1963, då rederiet tvingas göra ett uppehåll på grund av is i Kattegatt. ØSTERSØEN, som hunnit göra 57 resor mellan Göteborg – Skagen, skall lämnas tillbaka till 66-bolaget på Bornholm den 15 mars.

Skagenlinjens affärsidé är inledningsvis tämligen enkel. Rederiet hyr eller äger fartyg med låga, fasta kostnader. De skall helst segla fulla med passagerare som ska lockas att handla ombord för så mycket pengar som möjligt. Förutom de traditionella taxfree-varorna säljs även livsmedel. Naturligtvis ska passagerarna också lockas att äta och dricka i restauranger och barer. Verksamheten bygger på att intäkterna skapas ombord. Själva biljettintäkterna har underordnad betydelse.

Den här typen av resor tillgodoser definitivt ett behov i det dåtida Sverige. Jämfört med grannländerna är prisnivåerna höga. Framför allt möjligheten att handla billig alkohol ses som en fråga om frihet i ett land som har haft personliga inköpskvoter för alkohol så nära i tiden som mindre än ett decennium tidigare. Sten A. Olsson satsar precis rätt då han 1962 startar Skagenlinjen. Vem kan ana att han startar en verksamhet, som under namnet Stena Line med tiden kommer att utvecklas till världens största färjerederi? /Anders Bergenek och Rickard Sahlsten.

Vi hoppas att ni tycker att dessa inlägg är lika spännande som vi gör. Kommentera gärna om det är något ni vill veta mer om. Nästa historiska inlägg kommer att handla om vår första färja; ØSTERSØEN. /ylva.

PS. Vill ni läsa mer av herrarna Bergenek och Sahlsten och vår historia kan ni hitta deras bok, Stena Line- Historien om ett rederi härRickard är dessutom ordförandeKlubb Maritim Göteborg som förvaltar vårt arkiv.