AFRODITE

Året var 1964

Ombord | Inga kommentarer

Man brukar säga att 1950-talets relativa stabilitet tog slut 1964. England ersatte USA som kulturell förebild för det övriga Europa. Bakom förändringen låg genombrottet för den brittiska popkulturen med The Beatles som främsta företrädare. Samtidigt eskalerade USA sina krigsinsatser i Vietnam vilket väckte protester. Samhällsklimatet blev öppnare och friare men också oroligare, sammanfattar Anders Bergenek och Rickard Sahlsten. Nedan tecknar de mer specifikt vår historia året 1964.

För Stena Lines föregångare Skagenlinjen är detta en händelserik tid. Rederiet får sina första egna nybyggen, passagerarfartygen POSEIDON och AFRODITE. Dessutom köps ett av de tyska fartygen som tidigare har hyrts in. Man går vidare och lägger ut beställningar på inte mindre än fem bilfärjor för leverans 1965-1966. I det tysta håller den fräcka uppstickaren på att bli Sveriges ledande färjerederi. Samtidigt fortsätter den framgångsrika inköpstrafiken med passagerarbåtarna. Det vi ser är en snabbfotad, kreativ och djärv organisation. Rederiet prövar hela tiden möjligheten med nya linjesträckningar. Fartyg beställs utan att det finns självklara planer för var det kan sättas in.

Wappen von Hamburg, Poseidon och Wappen

Wappen von Hamburg, Poseidon och Wappen

Fortsatta framgångar i Göteborg

Under vintern 1964 trafikerar tyska HEIN GODENWIND linjen Göteborg-Skagen och likaledes tyska WAPPEN VON HAMBURG linjen Göteborg-Frederikshavn. Den senare trafiken upphör den 5 april då WAPPEN VON HAMBURG måste återgå till sin ordinarie trafik mellan Hamburg och Helgoland. Skagenlinjens trafik är nu starkt etablerad. Beläggningen är hög och vinsterna goda.

Den 26 juni ersätts HEIN GODENWIND av Skagenlinjens eget nybygge POSEIDON som sedan fortsätter året ut i trafiken på omväxlande Skagen och Frederikshavn. Här har rederiet fått ett fartyg som man har kunnat planera själv. I henne ses mycket av det kommande Stena Lines tänkande. Alla utrymmen ombord används för försäljning av något slag. Kioskutrymmena är stora. Det är ett fartyg byggt för att tjäna pengar. Samtidigt är det ett modernt, stilfullt fartyg som lockar både unga och gamla att resa.

Under sommaren prövar Skagenlinjen en ny trafik mellan Göteborg och Läsö. Det är den tidigare bekanta SEEBAD WARNEMÜNDE som sätts in på den linjen. Läsös attraktivitet visar sig dock inte kunna konkurrera med Skagens och trafiken läggs ner efter säsongen.

1964 startade Skagenlinjen en ny inköpslinje från Göteborg, den så kallade Norgepilen. Rederiet har stora förväntningar med den här linjen mellan Göteborg och Sandefjord. Premiären med det inhyrda, tyska fartyget HELGOLAND äger rum den 30 september.  Några veckor senare ersätts hon av WAPPEN som Stena nu hade köpt till ett tyskt dotterbolag. Hon var naturligtvis identisk med den tidigare inhyrda WAPPEN VON HAMBURG.

Att driva en inköpslinje mellan Göteborg och Norge är en genial idé. Trafiken går mellan två högskostnadsländer vad gäller alkohol och lockar därmed resenärer från två marknader. Det spelar ingen roll att Skagenlinjen i den här trafiken snabbt får konkurrens av Rederi AB Krysspilen som kopierar konceptet. Lönsamheten är ändå god.

I Norge diskuteras trafikens vara eller inte vara. Politikerna ser inte med blida ögon på sprittrafiken över Skagerack. Det blir en snabb reaktion i de svenska och norska finansdepartementen och redan den 1 mars 1965 ändras reglerna så att införselrätten begränsas kraftigt. Med de nya reglerna blir Norgetrafiken mindre intressant och WAPPEN gör sin sista tur på Sandefjord vid utgången av februari 1965.

Ytterligare ett år i Lysekil

När chartern till Skagenlinjen går ut i september 1963 återfår SKAGEN I namnet BRYNHILD. Redan i december är bankernas tålamod slut med fartygets ägare i Gävle och en exekutiv försäljning äger rum. Den gamla ångaren ropas in av Nils Berg och Roland Erkenberg som ombud för ett bolag i Stena för så lite som 255.000
 svenska kronor. BRYNHILD återfår namnet SKAGEN I och rustas för ytterligare en säsong. Redan den 15 maj efter inleder hon säsongens trafik på linjen Lysekil-Skagen. SKAGEN I är då betydligt större och mer trevligt inrett än de fartyg som seglade på samma linje föregående år. Resultatet blir positivt.

Bergkvara-Allinge-skylt och Skagen II, Bornholmslinjen

Bergkvara-Allinge-skylt och Skagen II, Bornholmslinjen

Vidare ut på Östersjön

Halmstad och Uddevalla betraktas det här året av Skagenlinjen som ”förbrukade” som utgångshamnar. Istället ser sig rederiet om efter nya verksamhetsområden. Intresset riktas nu mot Östersjön. Den flera gånger omnämnda ÖSTERSÖEN går sommartid i trafik mellan Simrishamn och Allinge. På den korta linjen finns emellertid inte möjligheter för passagerarna att handla skattefritt. Införselbestämmelserna i Östersjön gäller söderifrån till och med Karlskrona. Längs den ”fria” sträckan norrut är Bergkvara den första hamnen som kan ta emot fartyg av tillräcklig storlek.

I juni 1964 inleder SKAGEN II trafik mellan Viktoriakajen i Bergkvara och Allinge på Bornholm. Hamnstyrelsen överraskas av det snabba beslutet men är med på noterna och låter uppföra en tullvisitationsbyggnad på bara en dag. Trots uselt väder på invigningen, där Sten A. Olsson talar om att redan nästa år kunna sätta in en bilfärja, drivs linjen
under åtta veckor. Satsningen blir inget fiasko, men heller ingen direkt succé. Många familjer från östra Småland väljer linjen som ett utflyktsmål, men inköpsintresset är inte riktigt lika stort som på västkusten. Tvärtom besväras vissa av att det säljs billig sprit och dricks ombord. Det är resenärerna inte vana vid på Ölandsfärjorna. Införselbestämmelserna skärps under hösten och Skagenlinjen har då inget intresse att driva linjen vidare.

I mitten av september 1964 inleder AFRODITE trafik på en ny linje mellan Trelleborg och Köpenhamn/Kastrup. Trafiken går via Falsterbokanalen. Linjesträckningen kan förefalla märklig men den är ett sätt att kringgå de bestämmelser, som begränsar inköpsmöjligheterna i Öresundstrafiken. Lite förvånande är att det är det danska resenärer som dominerar bland passagerarna. Den här trafiken blir under några år riktigt framgångsrik. Redan i oktober 1964 avlöses AFRODITE av den betydligt större HELGOLAND som fortsätter fram till vinteruppehållet.

Trafik på Tyskland

Linjen Nakskov – Kiel fortsätter under rederinamnet KL-Line att trafikeras på helårsbasis med den gamla färjan ISEFJORD. Samtidigt skärps konkurrensen då den svenska färjepionjären Linjebuss sätter in en färja på linjen Korsör-Kiel och erbjuder kombinationstrafik via de svenska linjerna Helsingborg-Helsingör och Landskrona-Köpenhamn. Tysklandslinjerna är dock populära och trafikunderlaget förefaller räcka för båda rederierna.

I slutet av mars 1964 meddelar den danska pressen att Stena i Göteborg skall starta en ny linje med namnet ”Kielerexpressen” mellan Fåborg på Fyn och Kiel. Det moderna passagerarfartyget GORCH FOCK chartras från HADAG i Hamburg. Bussar samlar ihop passagerare i Odense, Nyborg, Middelfart och Svendborg. På två månader har GORCH FOCK 25.000 passagerare. Sommarturlistan innehåller avgång från Fåborg kl. 10.45 och från Kiel kl. 16.30. Överfartstiden är tre timmar och 45 minuter. På lördagarna är tidtabellen senarelagd och kvällsresan upplagd som en danskryssning.

HEIN GODENWIND som har frigjorts från Skagenlinjens trafik på Göteborg sätts i slutet av juni och året ut i trafik mellan Fåborg och Kiel. I oktober visar chefskocken Hans Petersen i aktersalongen på HEIN GODENWIND det fantastiska smörgåsbordet som har formats som en silhuett av fartyget. Att ta del av detta kostar 9,50 danska kronor. En del uppgifter tyder också på att trafik även kan ha förekommit kortare tider på linjerna Fåborg – Flensburg och Sönderborg – Kiel.

En kompletterande linje Fåborg – Kappeln med restid på 2,5 timmar invigs den 12 juli 1964 med den helt nybyggda AFRODITE som avgår de flesta dagarna från Fåborg kl. 09.00 och 16.30. Överfartstiden är två timmar och 45 minuter. På lördagar är den sista turen senarelagd en timme. Då liksom på söndagarna utlovas dans till levande musik i Salong Kattegatt.

Det är goda tider och representanter för Fåborg gör ingen hemlighet av att man förväntar sig en fortsättning med bilfärjetrafik på Tyskland. Stena har onekligen satsat på den lilla danska kommunen som blivit något av ett nav för passagerarlinjerna till Tyskland. Värt att notera är också hur Stena redan vid den här tiden driver två linjer på Kiel där man bygger upp en stark position.

Afrodites sjösättning i Husum, Afrodite i Skagen samt Sten A Olsson

Afrodites sjösättning i Elmshorn, Afrodite i Skagen samt Sten A Olsson

Osäker framtid

Samtidigt som Skagenlinjen och KL-Line tjänar stora pengar på inköpsresor är detta en trafik vars framtid är högst oviss. Regeringarna i Sverige, Danmark och Norge tycker inte om sådan här trafik som inte baseras på nyttotransporter utan finansieras genom passagerarnas skattefria inköp av alkohol och tobak ombord. Det är en rimlig gissning att begränsningar av införseln av skattefria varor kommer att komma.

Stena utnyttjar under 1964 det befintliga regelverket maximalt genom att starta linjer från Bergkvara och Trelleborg för att nå Bornholm och Köpenhamn, destinationer som normalt är belagda med begränsningar i den skattefria införseln. Samtidigt är man naturligtvis medveten om att förutsättningarna för trafiken kommer att ändras. Kanske är det i det här ljuset som man ska se Stena Lines tydliga satsning under 1964 på att utveckla bilfärjetrafiken.  Inte mindre än fem färjor beställs det här året. En bilfärja hämtar en väsentlig del av sina inkomster från lastbilar och personbilar på bildäck. Ett sådant fartyg är inte lika beroende av den skattefria försäljningen som ett traditionellt passagerarfartyg.

Två av de nya färjorna beställs vid det franska varvet Le Trait. En av dem är avsedd för linjen Göteborg-Frederikshavn. Användningen av den andra är fortfarande inte klar när beställningen görs. En liten bilfärja beställs på Langesunds Mekaniske Verksted för att köras på linjerna mellan Kiel och danska Nakskov respektive Fåborg. Vid samma varv beställs två lite större färjor varav en är tänkt för en ny linje mellan Göteborg och Kiel. För den andra storfärjan är sysselsättningen oklar.

Med bilfärjetrafik på linjerna Nakskov-Kiel, Göteborg-Frederikshavn och Göteborg-Kiel kommer Stena inom några år att framstå som en stor och seriös färjeoperatör. Företaget lämnar inte sin idé om att köra fartyg fulla med passagerare och med maximala möjligheter till försäljning ombord. Det man gör är att förädla idén genom att bredda inkomsterna via samtidig transport av personbilar och lastbilar. /Anders Bergenek och Rickard Sahlsten.

Det var alltså 1964. Tack till Anders och Rickard för att de gräver vidare i vår historia med hjälp av aktivet på Klubb Maritim Göteborg. Vill du läsa deras bok, Stena Line- Historien om ett rederi, klicka här. Har ni fler frågor om 1964 eller någon annan aspekt av vår historia kan ställa frågan som en kommentar nedan så tar jag det vidare till Anders och Rickard. /ylva.