Året var 1965

Ombord | 1 Kommentar

Kriget i trappas upp ordentligt när USA skickar över ytterligare 200 000 soldater till Vietnam. I Sverige äger de så kallade Hötorgskravallerna rum där tusentals unga slåss mot polisen. Kolmårdens djurpark öppnar och mellanölet börjar säljas i livsmedelsbutiker. Hur Stena Lines historia utvecklades under år 1965 kan du läsa i texten skriven av Anders Bergenek och Rickard Sahlsten nedan.

Det här är ett riktigt händelserikt år i rederiets historia. Det börjar emellertid med beslut om avveckling av en av passagerarbåtslinjerna från Göteborg. Trafiken mellan Göteborg och Sandefjord hade under 1964 varit en spännande nyhet både för göteborgarna och de norska resenärerna. Politikerna hade däremot inte sett med blida ögon på ”spritexpresserna” över Skagerack. Det blir 1965 en snabb reaktion i de svenska och norska finansdepartementen och redan den 1 mars ändras reglerna så att trafiken klassas som medellång distans. Därmed begränsas införselrätten kraftigt. Med de nya reglerna blir Norgetrafiken mindre intressant och WAPPEN går sin sista tur på Sandefjord vid utgången av februari 1965.

Andra passagerarlinjer går betydligt bättre. Populära POSEIDON seglar under vintern och våren vidare på linjen Göteborg – Frederikshavn. Hennes dagar är dock räknade då linjen till sommaren ska uppgraderas till bilfärjetrafik. Linjen Lysekil – Skagen upprätthålls under sommaren av SKAGEN II. Under den här perioden gästas Bohuslän av många turister som breddar underlaget för den folkkära linjen.

En annan passagerarlinje som går bra 1965 är den mellan Trelleborg och Köpenhamn. Här byts dock fartygen tätt det här året och såväl POSEIDON, GORCH FOCK som AFRODITE tjänstgör i olika omgångar på linjen som drivs från mars till december.

Första STENA DANICA

Stenas tekniska avdelning hade redan 1963, under den tekniske chefen Helge Olofssons ledning, börjat rita på moderna bilfärjor för Danmarkslinjerna. Ett avtal att bygga två moderna färjor hade ett år senare tecknats med det franska varvet Ateliers et Chantiers de la Seine-Maritime i Le Trait utanför Rouen redan i februari 1964. Leveransen planerades till våren 1965.

När de nya bilfärjorna introduceras ändras marknadsföringsnamnet från Skagenlinjen till Stenalinjen. Fartygen övertar det eleganta skorstensmärket och färgsättningen från Skagenlinjens fartyg. Begreppet Stena Line kommer dock att införas först i april 1967.

Den första leveransen 1965 från det franska varvet är STENA DANICA som från 24 juni 1965 sätts in i trafik Göteborg – Frederikshavn med två turer i vardera riktningen. Det här fartyget innebär ett helt annat hot mot den etablerade konkurrenten Sessanlinjen. Nu slåss rederierna om samma resenärer och framför allt som samma fraktkunder. Ett problem för Stenalinjen är att Stenpiren inte är byggd för att hantera stora mängder bilar och lastbilar. STENA DANICA blir därför tvungen att efter avgång från Stenpiren anlöpa Sannegårdshamnen i Göteborg för att kunna ta ombord lastfordon.

Stenalinjen utvecklar nu nöjeslivet ombord till att en lite mer sofistikerad nivå. I annonseringen erbjuds exklusiv Top Floor Bar, Kattegattsupé i restaurangen med Laxtoast, Chateaubriand och Moulin Rouge till det facila priset av 12 svenska kronor, damcomplé för 5 kronor samt roulette och bingo. Både livsmedelsbutiken och den skattefria försäljningen är öppen under hela resorna och i Bel Air Saloon erbjuds dans till levande musik. Med det här upplägget konkurrerar man inte bara med Sessanlinjen utan även med nöjeslivet i land. En modern färjerörelse är etablerad.

The Londoner

Typiskt för Stenabolagen är att fartygen inte alltid hamnar där det är tänkt. Ett systerfartyg till STENA DANICA levereras i juni 1965 med namnet STENA NORDICA. Uppenbart bedömer rederiet inte att det vid den här tiden inte finns ekonomiska möjligheter att driva två bilfärjor på Frederikshavnslinjen.

Tidigare hade sagts att den nya färjan skulle gå på linjen Nakskov – Kiel. Senare hade man diskuterat att sätta in henne på Göteborg – Sandefjord. Under förvåren 1965 hade linjen Stockholm – Nådendal ett tag varit aktuell. Till slut bestäms att STENA NORDICA ska öppna en linje över Engelska Kanalen mellan Tilbury och Calais.  Tilbury ligger vid Themsenmynningen nära London, som är ett lockande resmål för fransmän. I den brittiska huvudstaden finns också ett enormt reseunderlag. Tilburys läge på norra Themsenstranden gör också linjen attraktiv för bilister som kommer från stora delar av Storbritannien belägna norr om London.

Stena kallar den nya linjen och dess färja för ”The Londoner”. Namnet knyter an till den brittiska benämningen på en Londonbo och till en mycket populär brittisk sång kallad ”Maybe it’s because I’m a Londoner”. Det faktum att linjen inrättas som en sommarlinje visar att rederiet i första hand betraktar den som en passagerarlinje för semesterresor och dagskryssningar.

Förutom biljettintäkterna förväntas, precis som i Skandinavien, intäkter också komma från skattefri försäljning, servering ombord och från spel som roulette och bingo. Försäljningen förväntas dock inte nå samma nivåer som till exempel på linjen Göteborg – Frederikshavn.

Den 30 juni 1965 inleder STENA NORDICA sin karriär som ”The Londoner” med ett jättelikt party för 700 inbjudna gäster uppe på Themsen nedanför Tower Bridge. Sådan är traditionen vid den här tiden för betydelsefulla fartyg som sätts i trafik i trafik på Storbritannien. De ska visas upp i London för media och allmänheten.

Trafiken pågår 1965 under cirka tre månader fram till början av oktober. ”The Londoner” visar sig motsvara förväntningarna och är tillräckligt lönsam för att det skall finnas anledning att fortsätta att driva linjen nästa år.

Trafik från Stockholm

I takt med att Stenas passagerartrafik, växer kommer ambitionen att koncentrera trafiken till linjer med bättre förutsättningar för åretrunttrafik. Sten A. Olsson ser vid mitten av 1960-talet ett stort underlag i för en nöjesinriktad trafik på Åland med utgångspunkt från Stockholmsområdet med nästan en miljon invånare. I takt med att Danmarkstrafiken från Göteborg övergår till bilfärjetrafik blir förstklassigt tonnage ledigt.

Någon nöjestrafik på Åland i modern mening existerar inte vid den här tiden. Den trafik som finns är begränsad till sommaren och vänder sig till en mer mogen publik som i stor utsträckning kommer till Stockholm i gruppresor med buss. Nöjeslivet på dessa fartyg inskränker sig i stort sett till kortspel, läsk och dragspel. Inköpsmöjligheterna är begränsade. Fältet ligger öppet för Stena med ett mycket mer omfattande koncept för nöjesliv och försäljning på sina båtar.

I februari 1965 inleds förhandlingar med Stockholms Hamn om kajplats för passagerarfartyget HELGOLAND som ska sättas in i daglig persontrafik på linjen Stockholm-Mariehamn. Tilläggsplatsen blir kajplats 8/9 vid Stadsgården nära Slussen. Trafiken med HELGOLAND inleds den 23 mars under marknadsföringsnamnet ”Jätten Finn”. På valborgsmässoafton den 30 april kommer avlösning till Mariehamnslinjen i form av WAPPEN, som just avslutat Norgetrafiken och även hon marknadsförs som ”Jätten Finn”. Med sina 22 knop är WAPPEN det snabbaste passagerarfartyget i Östersjön. Kapaciteten är heller inte dålig – 1 700 passagerare. Resultatet låter inte vänta på sig. Passagerarna strömmar till för att åka med det stora fartyget till Åland även om Stockholmspubliken inte är riktigt lika lättflirtad som Göteborgarna.

Det var knappast planer på bilfärjetrafik som gör att STENA NORDICA efter att ha avslutat sin första säsong, som THE LONDONER, kommer till Stockholm i början av oktober och ersätter WAPPEN i Mariehamnstrafiken. Snarare ville rederiet undersöka vilken potential som finns i trafiken till det finländska fastlandet. WAPPEN flyttas nu över till linjen Stockholm-Åbo med marknadsföringsnamnet ”Mac Finn”. Med sina fartresurser kan hon avgå Stockholm kl. 09.00 och vara åter nästa dag kl. 07.00. Trafiken på Åbo fortsätter till luciadagen 1965 och på Mariehamn fram till jul då den stränga vintern sätter stopp för den. Åbolinjen läggs därmed ner för gott medan den mer lönsamma trafiken på Mariehamn fortsätter.

Hård konkurrens på Kiel

Den 1 januari 1965 inför den danska regeringen en tredagarsregel för införsel av tullfria varor. Detta påverkar Stenas planering. I februari 1965 meddelar en tidning att Nakskov – Kiellinjen ska få en ny färja från ett franskt varv till sommaren. Redan i slutet av mars kan pressen berätta att det inte blir någon fransk färja på linjen Nakskov – Kiel utan den i juni ska istället den i Norge nybyggda STENA BALTICA sättas i triangel- trafik Nakskov – Kiel – Fåborg. ISEFJORD ska flyttas till en ny linje Malmö – Köpenhamn. Nybygget från Norge blir dock försenat och kommer att levereras först ett år senare. Det blir därför den gamla ISEFJORD som även 1965 får fortsätta trafiken mellan Nakskov och Kiel.

Passagerarfartyget AFRODITE får trots tullrestriktionerna stanna kvar i södra Östersjön över sommaren och ombesörjer trafiken på linjen Fåborg-Flensburg.

Kiellinjen får under 1965 vidkännas allt hårdare konkurrens. Ett nystartat tyskt rederi seglar med en nybyggd färja mellan Bagenkop och Kiel. Det svenska rederiet Skandinavisk Linietrafik som ingår i Sveakoncernen, har också etablerat sig i det här trafikområdet via linjen Korsör – Kiel.  De sätter under våren 1965 in en andra, chartrad färja. Stenabolagen svarar med att officiellt börja avveckla Nakskov – Kiellinjen och ISEFJORD bjuds ut till försäljning. Under hösten 1965 varslas samtliga anställda vid det danska bolaget om uppsägning.

Efter sommarsäsongens slut i september läggs ISEFJORD upp. Det innebär inte att man tänker lämna den tyska hamnen. Nästa år planerar Stena att starta en linje mellan Göteborg och Kiel.

Anders Bergenek och Rickard Sahlsten

 

Anna Andén

Anna är webbredaktör på Stena Line Sverige och arbetar både med hemsidan och våra sociala kanaler. Här på bloggen skriver hon bland annat om våra destinationer, restips, färjor och vår historia.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Tvingade fält är markerade med *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.