Danmarksterminalen 1972.

Från fräck uppstickare till etablerat rederi

Ombord | 4 Kommentarer

1972 är året då Stena Line definitivt går från att ha varit den fräcka uppstickaren till att bli ett av Göteborgs etablerade rederier. Den nya eleganta terminalbyggnaden vid södra stranden av Göta Älv markerar början på en ny era i Göteborg. Den traditionella hamnverksamheten har lämnat södra älvstranden och flyttat ut till Skandiahamnen. Det är Stena Line och ingen annan som fyller tomrummet, skriver våra historieexperter Anders Bergenek & Rickard Sahlsten.

Under vintern pågår byggnadsarbetena vid den nya terminalen vid den södra älvstranden. Byggnaden är ritad av arkitekt Björn Westher och projektet leds av Stena Lines trafikchef Sture Mattson. Kostnaden är beräknad till 14 miljoner kr varav Stena svarar för 11 miljoner.

Stena Line koncentrerar från och med den 8 maj 1972 sin administration, information, bokning och sina kajanläggningar till den nya Stenaterminalen. Premiäravgången sker redan samma kväll med kvällsturen till Frederikshavn kl. 19.00 med Stena Danica. Den officiella invigningen genomförs först några dagar senare, den 11 maj.

För att göra extra reklam för sin nya anläggning har Stena Line under premiäråret köpt en egen rundtursbåt med namnet Älvpilen. Den används för guidade hamnturer. I priset ingår kaffe och wienerbröd i den nya terminalrestaurangen.

Kajanläggningen har en stor klack i betong som skjuter ut i vattnet mitt för terminalen. Där lägger färjorna till med akterklaffen. Tysklandsfärjan ligger med fören mot nordost upp mot älven och Danmarksfärjan åt motsatt håll.

Den stora biljett- och vänthallen är belägen på tredje våningen, dit fotpassagerarna bekvämt kommer via rulltrappa eller hiss från entréplanet. Väggarna i hallen har guldeloxerat glas för att inte släppa igenom solvärmen och passagerarna går ombord på färjorna genom täckta glasade matargångar. I vänthallen finns också en liten cafeteria med kiosk.

Interiörbild från Danmarksterminalen 1972,

I en informationsfolder beskrevs hur välutbildad personal med modernaste tekniska resurser till sitt förfogande ansvarar för bokningsarbetet. Telefonkapaciteten har ökats med 50 procent och telexkapaciteten med 100 procent i jämförelse med de tidigare terminalerna. Servicepersonal finns tillgänglig mellan kl. 06.00 och 02.30. Den uttalade målsättningen är att passagerarna redan innan de går ombord skall få uppleva samma utmärkta komfort och service som på Stena Lines färjor.

En trappa upp ligger den stora restaurangen för 400 gäster med magnifik utsikt över hamnen. Självservering erbjuds för att jäktade resenärer ska hinna få en kopp kaffe eller en bit mat. Bordsbeställning finns för dem som i lugn och ro ville njuta en kvällssupé eller en söndagsmiddag. Restaurangen har 1972 öppet mellan kl 08.00 och 20.00.

Den nya terminalen kommer att betyda mycket för utvecklingen av varumärket Stena Line. Att som i terminalen uppleva rymd, luft och ljus är för många tecken på prestige och lyx i kombination med modernitet. Miljön påminner om en exklusiv flygterminal med olika ”gater”. Direktkontakten med flygplanen motsvaras här av vyn över färjorna som lastas och lossas. Som färjeterminal är Stena Lines nya anläggning minst tio år före sin tid.

Nya Tysklandsfärjor
År 1972 gick de olympiska sommarspelen av stapeln i Tyskland. Stena Line såg detta som en naturlig tidpunkt för att satsa på linjen Göteborg-Kiel. Redan 1970 hade Stena Line beställt två nya Tysklandsfärjor i det forna Jugoslavien som levererades 1971-1972. På så sätt skulle linjen mellan Göteborg-Kiel vara väl rustad för att möta den väntade stora trafiken i samband med olympiaden.

Då byggena försenades cirka ett år tvingades Stena Line agera snabbt. Svenska Lloyd brottades vid den här tiden med stora problem bland annat kopplade till passagerartrafiken mellan Göteborg och London. Rederiet ville sälja en av sina färjor. Stena Line köpte då Saga som döptes om till 
Stena Atlantica. I mitten av mars 1972 sätts hon in som komplement till Stena Germanica mellan Göteborg och Kiel. Äntligen har linjen fått ett andra fartyg och kan på så vis erbjuda dagliga nattseglingar i båda riktningarna. Stena Atlantica har en mycket luxuös inredning men bara 486 hyttplatser. Detta åtgärdar Stena Line genom att bygga en mycket stor liggsal à la Germanica varvid bäddkapaciteten utökas till 808. Den nya färjans personbilskapacitet är också mycket hög, 300 personbilar, men större delen av bildäcket är skräddarsytt för transport av containers och har tyvärr otillräcklig höjd för lastbilar.

Svenska Lloyd har varit ett av Göteborgs mest prestigefyllda rederier. Deras passagerarfartyg har varit i en klass för sig, jämförbara enbart med Amerikalinjens. Det är verkligen ett tecken i tiden att Stena Line 1972 kan ta över Saga och sysselsätta henne i den egna trafiken. Tiderna håller på att förändras i Göteborg.

Den 7 juli 1972 är det första nybygget från Jugoslavien, Stena Olympica, färdig att sättas i trafik. Hon ersätter Stena Germanica som under resterande delen av sommaren seglar parallellt med Stena Atlantica. Resultatet blir en succé. Under 1972 transporterar Stena Line 296.000 passagerare, 56.000 bilar och 6.100 lastbilar mellan Göteborg och Kiel.

Stena Olympica

Nu är det slut med dagsturerna mellan Göteborg och Kiel. För att ändå använda färjorna effektivt utnyttjas liggtiden i Kiel från den 1 juli till en tur & returresa mellan Kiel och Korsör. Överfartstiden på den 75 sjömil långa sträckan är fyra timmar och 15 minuter. Det var framför allt tyska shoppingresenärer som lockas till den här linjen som snabbt blir väldigt populär men inte så lönsam för rederiet då den medförde krav på en högre bemanning på färjorna.

Ny linje till Köpenhamn
Till hösten tas Stena Atlantica bort från Kiellinjen och ersätts av Stena Germanica. Stena Line öppnar med Stena Atlantica i september 1972 en ny linje mellan Göteborg och Köpenhamn. Tanken är att Stena Atlantica, som har kapacitet för 100 containers, ska bedriva feedertrafik mellan Köpenhamn till Göteborg för Atlantic Container Lines och Johnson Lines räkning. Stena Line marknadsför också kombinationsresor över Själland till Tyskland via linjerna Göteborg – Köpenhamn och Korsör – Kiel. Den kombinationen blir ingen större framgång. Däremot hade Stena Atlantica en 24-timmars tidtabell på varannan tur och det ger möjlighet till populära inköpskryssningar till Köpenhamn.

Mellanår på Kattegatt
På linjen Göteborg – Frederikshavn seglar den stora Stena Danica vidare tillsammans med den något äldre och helt otillräckliga Stena Nordica. Här är konkurrensen hård med Sessanlinjen som det här året har två nybyggda och mycket rymliga färjor i trafik på Frederikshamn. Jyllandstrafiken växer snabbt och även om Stena Lines tonnage är otillräckligt blir det ekonomiska resultatet ändå tillfredsställande. Det här är ett bra år för den svenska färjetrafiken. Få anar vilka kriser som väntar runt hörnet.

Även på linjen till Danmark ska två nya färjor sättas in 1973-1974. Det är ett stenhårt färjekrig som utkämpas mellan Stena Line och Sessanlinjen.

Hårdnande konkurrens på Ålands hav
På några få år skärps konkurrensen i trafiken på Åland rejält då Ålandslinjen lyckas köpa Prinsessans systerfartyg som nu sätts in som dagkryssare med namnet Baronessan. Det här är två förstklassiga och stora passagerarfartyg som dessutom lockar med god mat och bra service.

I det här läget blir det allt svårare för Poseidon att hävda sig. Det höga svenska löneläget bidrar till svårigheterna. Stena ser sig
om efter större tonnage och även nybyggnation diskuteras. I Knud E. Hansens ritningsarkiv finns ett 104 meter långt kryssningsfartyg, som av allt att döma är planerat för att trafikera Stockholm – Mariehamn för Stena Lines räkning. Med ganska få hytter är det uppenbart att fartyget ska gå i dagtrafik och inte i 24-timmarskryssningar. Ganska omedelbart efter de första ritningarna tar fartyget en ny skepnad och planeras nu med ett litet bildäck för att kunna erbjuda plats åt de passagerare som vill semestra med sin bil på Åland. Av Ålandskryssaren blir det dock inget nybyggnadsprojekt. Istället väljer i stället Stena Line att köpa ett fartyg från Tyskland.

Hadags Helgoland har just avslutat en charter på fem år till tyska Röda Korset för tjänst som lasarettsfartyg i Da Nang, Vietnam. Den exklusiva Helgolandskryssaren är i februari 1972 på väg hem till Tyskland för att säljas och Stena Line får uppgifter om detta. I Las Palmas besiktigas hon av Roland Erkenberg, som arbetar som teknisk konsult för Stena och som ger klartecken till köp. Under hans ledning renoveras Helgoland vid kaj i Göteborg under tiden mars-juni. Hela inredningen förnyas. Namnet ändras till Stena Finlandica och fartyget får tysk flagg och Kiel som hemmahamn. Den 7 juni går Stena Finlandica på sin jungfrutur till Mariehamn och Stena Line har två fartyg på linjen. Nu är kriget om Ålandsresenärerna i full gång.

Fler fraktfärjor
Stena tar 1972 leverans av fraktfärjan Stena Trailer som omedelbart chartras ut. Under det kommande året ska ytterligare sex fraktfärjor byggas. Stena Lines moderbolag har förstått vilka affärsmöjligheter som ligger i handeln med fraktfärjor. Det är emellertid en verksamhet som man försöker hålla ekonomiskt och organisatoriskt skild från Stena Line vars uppgift enbart är att marknadsföra och driva företagets egna färjelinjer.

Ett stort tack till Anders Bergenek & Rickard Sahlsten för det här fantastiska blogginlägget!

Tags:

  • Sebastian says:

    När kommer ni att ta carisma i bruk igen.?

    • Johanna says:

      Hej Sebastian,
      För 2018 finns inga sådana planer. Vad som planeras för 2019 vet jag inte. Mvh Johanna

  • Hampus says:

    Hej! Jag har sett att Stena gute är i Göteborg. Varför är den här och vad händer med den i framtiden?

    • Hallå Hampus! Ursäkta sent svar. Kul att du frågar. Hon förstärker frakten mellan Göteborg och Fredrikshamn, men från den 5 mars kommer hon att gå på Karlskrona-Gdynia. Ha det gott! /ylva.