Östersöen vid Stenpiren 19621220

ÖSTERSÖEN – vår första färja

Ombord | 6 Kommentarer

Som en del i vår serie om vår historia kommer här ett inlägg om vår första färja; ÖSTERSÖEN. Trevlig läsning!

Fartygsfakta

Levererad i maj 1954 från Burmeister & Wain i Köpenhamn (nb 727)
Skrovet byggd vid AS Svendborg Vaerft, Svendborg (nb 67)
Förlängd 1960 vid Burmeister & Wain i Köpenhamn (se uppgifterna nedan)
Längd: 60,7 m
Bredd: 10,5 m
Bruttotonnage: 1388 brt
Passagerare: 700 st
Hyttplatser: 48 st
Lastbilar: 0
Personbilar: 50 st

Östersöen i Göteborgs hamn

Östersöen i Göteborgs hamn

Historia

Skagenlinjens första fartyg blev den lilla, inhyrda danska färjan ÖSTERSÖEN. Den hade byggts 1954 för Dampskibsselskabet af 1866 paa Bornholm (66-bolaget) för rederiets sommartrafik mellan Simrishamn och Allinge. Detta var den kortaste linjen mellan Sverige och Bornholm. 66-bolaget upprätthöll trafiken bland annat för att hålla borta konkurrenter som annars kunde gå in och ta den lönsamma sommartrafiken. Det skulle fördärva lönsamheten på linjen Ystad-Rönne. Utanför sommarsäsongen kunde ÖSTERSÖEN segla som extra färja mellan Köpenhamn och Rönne alternativt vara upplagd. Hon chartrades också ut till olika rederier.

Inseglingen till Allinge var mycket trång och detta hade begränsat färjans dimensioner. Ursprungligen var hon också drygt sju meter kortare än vad fartygsfakta anger ovan. Färjan hade förlängts 1960. ÖSTERSÖEN var konstruerad med sidoportar i främre delen av skrovet för ombordkörning av personbilar med den byggteknik där 66-bolaget hade varit pionjärer på 1930-talet. Bildäcket upptog i stort sett hela fartygslängden. Det kom väl till pass i Skagenlinjens trafik där bildäcket kunde användas som passagerarutrymme.

Interiören ombord på Östersöen

Interiören ombord på Östersöen

Passagerarinredningen på ÖSTERSÖEN bestod av matsal, veranda och röksalong. 66-bolagets fartyg höll god standard och ÖSTERSÖEN erbjöd en mycket trivsam och ombonad miljö att visas i.

På många sätt påminde ÖSTERSÖENs konstruktion om Sessanlinjens KRONPRINSESSAN INGRID från 1936 och som räknas som pionjärfartyget på linjen Göteborg-Frederikshavn.  Den danska färjan var dock cirka tolv meter kortare och hade ett betydligt mindre djupgående. Sjöegenskaperna var inte idealiska och fartyget rullade rejält i det utsatta gattet mellan Sverige och Bornholm och under chartern till Skagenlinjen även på norra Kattegatt. Det var lite av ett äventyr att resa med så här små fartyg på öppet hav, vilket på 1950- och 60-talen ändå inte skrämde bort passagerarna.

Chartern till Skagenlinjen, som senare kom att bli Stena Line, blev en kort parentes från den 20 december 1962 till den 10 februari 1963. ÖSTERSÖEN återgick sedan till 66-bolagets ordinarie trafik. Inför säsongen 1973 såldes färjan till cypriotiska intressen och sattes som ROANA in på Adriatiska Havet mellan Otranto, Korfu och Igoumenitsa. Den här trafiken pågick ända till 1993 då ett nytt cypriotiskt rederi avsåg att sätta henne i trafik på Albanien. Under en säsong hyrde de ut ROANA till pilgrimsfarten över Röda Havet. Därefter var karriären slut och ROANA skrotades i italienska Brindisi 1995 efter att ha legat upplagd under mer än ett år. /Anders Bergenek och Rickard Sahlsten.

Ännu ett stort tack till Anders och Rickard som tagit fram informationen åt oss. Kommentera gärna om det är något ni vill veta mer om när det gäller våra färjor. Nästa historiska inlägg kommer att handla om året 1963. /ylva.

P.S. Vill ni läsa mer av herrarna Bergenek och Sahlsten och vår historia kan ni hitta deras bok, Stena Line- Historien om ett rederi härRickard är dessutom ordförandeKlubb Maritim Göteborg som förvaltar vårt arkiv.


  • Inger Andreasson says:

    Jobbade på hotel Nordland i Sandvig somrarna 69-72. Varje dag kunde man se fina Östersöen segla förbi på rutten Simrishamn-Allinge.
    Eftermiddagsnöjet var ofta att gå till Allinge för att se Östersöen anlöpa hamnen.
    Mycket illamående många gånger under överfarten.

  • Bengt Johansson says:

    Jag är en (av många) som minns Östersöen från dess tid på linjen mellan Simrishamn och Allinge. På bildäcket vändes bilarna på en vändskiva och packades noga, en gång tvingades min pappa krypa ut och in genom vår lilla bils sidoruta. På den här linjen gick vågorna ibland höga och träffade då oftast fartyget sidledes så det hände ofta att vi mådde dåligt invid relingen. Sommartrafiken på den här linjen var populär och mycket utnyttjad. Fartygets tidtabell hade planerats med järnvägsförbindelse mellan Simrishamn och Malmö. Järnvägsspåren gick på den tiden ända ner till hamnen med perronger intill Östersöens kajplats. Kul att höra berättelsen om fartyget och synd att hon kom att skrotas. Tack till Stena Line för att historiken har dokumenterats och publicerats.

  • Alf Persson says:

    Om jag inte är alldeles fel ute, så var hon 48 meter efter förlängning. För övrigt är det en mycket intressant artikel.
    Alf Persson.

  • Joacim Guldbrand says:

    Kul och intressant läsning.